Utan sinne finns det inget att smutsa ner eller rena

Vi tror att vi ser världen som den är, men ofta ser vi den genom färgen på vårt eget sinne. Samma person och samma händelse kan se grovare och tyngre ut när sinnet är mörkt, och lite mjukare när sinnet är klart.

Bedömningar av smutsigt eller rent, och känslor av träldom eller befrielse, uppstår också inom sinnets diskriminering. Det betyder inte att man vårdslöst ser på världens angelägenheter. För det första, när vi märker vilken typ av glasögon vårt eget sinne bär, kan vi också se yttre situationer mer exakt.

Icke-sinne är inte ett kallt tillstånd utan några tankar alls. Det är en tydlig plats där diskriminering och anknytning har tunnat ut, så saker kan ses som de är. Övning börjar innan vi tvingar världen att förändras: den börjar med att sätta ner glasen i vårt eget sinne och reflektera detta ögonblick som himlen reflekterad i klart vatten.

Det som är viktigt i den här undervisningen är inte att tvinga sinnet att se bättre ut eller att försöka förändra allt på en gång. Lägg först märke till var sinnet är fångat just nu, och från just den platsen välj ett steg i en mer rätt riktning. Övning är inte en speciell händelse långt borta; det förekommer i dagens uttryck, ord, bedömningar och omsorg.